Som formgivare och arkitekt, verksam i både Sverige och Kalifornien under 1900-talets mitt, var Greta en kvinna som bröt mot spelets alla regler. Med sitt inspirerande formspråk tog hon sig an en mansdominerad bransch och skakade om den i grunden. När den svenska, kvinnliga rösträtten firar 100 år, väljer vi att hylla en av designvärldens mest framstående men bortglömda kvinnor; Greta M. Grossman (1906-1999).
Greta Magnusson föddes i Helsingborg 1906 och visste tidigt vad hon ville göra med sitt liv. Som ung valde hon därför att ta en lärlingsposition vid ett lokalt möbelsnickeri. Under tidigt 1930-tal gick hon vidare för att studera vid Tekniska Skolan i Stockholm, idag Konstfack, och blev en av de första kvinnorna att ta examen ifrån lärosätet. Efter sina studier öppnade hon sin egen butik med tillhörande studio i Stockholms innerstad, och kallade den kort och gott Studio.
Emigrerade och blev en del av eliten
Under stormande världskrig valde Greta och hennes man Billy Grossman att emigrera till Los Angeles år 1940. Väl på plats öppnade hon en ny butik och var en av de första att introducera amerikanerna för den skandinaviska modernismen. Hon blev snart en del av kultureliten och byggde upp ett stort klientel av kända namn såsom Frank Sinatra, Ingrid Bergman och Greta Garbo.
Sofistikerad men lekfull design
Som arkitekt stod Greta bakom fler än 15 hus utspridda runt om i Sverige och Kalifornien. Det var dock hennes industriella design som gjorde henne känd. Hennes sofistikerade men ändå lekfulla formspråk slog an i en tid annars präglad av konformitet. I hennes rika portfölj hittas bland annat lampserien Cobra, möbelserien 62 och den älskade golvlampan Gräshoppa. Hennes verk har ställts ut på flera prestigefyllda museum såsom MoMa i New York och Nationalmuseum i Stockholm.
En välförtjänt comeback
Efter en lång karriär valde Greta att gå i pension under sent 1960-tal. Precis som för många andra framgångsrika kvinnor, försvann hennes namn snabbt från den mansdominerade marknaden. Under senare år har dock Gretas namn gjort en välförtjänt comeback och hennes framåtskridande design blir nu älskad av den generation hon själv borde ha tillhört.
Grattis Sverige till 100 år med lika rösträtt!