Stilren men intresseväckande

Superellipse präglas av sin stilrena design som här kommer med vit bordsskiva, kromade ben av smäckra stålrör samt bordslist i aluminium. De förgrenade benen ger den avskalade designen ett intresseväckande element som bidrar till bordets höga integritet, samtidigt som de tillför en modern touch.

Reptålig bordsskiva i Fenix laminat

Matbordet Superellipse har en oval bordsskiva som består av en 2,2 centimeter tjock spånskiva klädd i Fenixlaminat. Fenixlaminat har en lågreflekterande, matt yta som döljer fingeravtryck, är lätt att torka av samt är extra reptålig. Super-Elliptical passar därför bra i offentliga matsalar och lokaler. 

Formgiven av känd designduo

Superellipse tillhör Fritz Hansens bordsserie och är ett av flera bord framtagna under ett exklusivt samarbete mellan några av designvärldens största namn. Formen till det ovala bordet Superellipse är hämtad från Piet Heins utformning av rondellen på Sergels Torg i Stockholm. Bordet kom i produktion 1968 och har sedan dess blivit en riktig designklassiker.

Om formgivarna – Piet Heins och Bruno Mathsson 

Piet Heins (1905–1996) var en dansk poet, matematiker, filosof och konstnär som tog sig an små som stora projekt. Utbildad vid både danska och svenska universitet hade Piet en gedigen kunskap inom sina områden. Parallellt med en framgångsrik karriär som poet formgav han exempelvis ljusstakar, vaser och liknande. Han tog sig även an formgivningen av rondellen på Sergels Torg, och skapade då sin egen oval; superellipsen – en harmonisk blandning av en rund och en fyrkantig form. Piet har belönats med ett flertal prestigefyllda priser och anses vara ett av Danmarks internationellt sett mest kända namn tillsammans med författaren Karen Blixten och fysikern Niels Bohr. 

Bruno Mathsson (1907–1988)  är en av Sveriges mest kända designers och möbelformgivare. Han föddes i Värnamo 1907 som son till en snickarmästare och fick genom sin far lära sig hantverket från grunden. Han lärde svenska folket att sitta rätt och bekvämt, gärna i ligg- och vilstolar utformade i limmat böjträ och flätad sadelgjord. Han studerade noggrant ”sittandets mekanik” och för att få fram den perfekta sittkurvan provade han en gång att sätta sig i en snödriva för att studera det avtryck hans kropp format. Två år innan hans bortgång lämnade den sista möbeln Bruno Mathssons ritbord. Han lämnade också ifrån sig ett rikt kulturarv, och hans möbler framstår som evigt unga och betraktas både som konst och bruksföremål av dagens människor.